Befinner mig för tillfället i ett tillstånd jag inte riktigt kan förklara eftersom det är en väldigt sällsynt upplevelse. Jag mår bra. Bara så där, rakt upp och ner. Jag mår bra.
Mitt jobb är inspirerande och jag får tänka i nya banor hela tiden. Detta gör att jag inte alls känner samma desperata behov av mental stimulans när jag kommer hem vilket i sin tur leder till att jag faktiskt kan slappna av och känna lugnet i nuet. Till och med motgångarna (som i och för sig just nu är en stilla bris jämfört med den orkan jag upplevde i våras) tas med en klackspark. Jag kan titta på dem, analysera dem och paketera dem till rätt mottagare.
Den lilla rösten som hela tiden påpekar att jag inte ska må bra för då känns fallet bara så mycket värre har krymts ner till ett minimum.
Det är skönt att må bra, där ska jag befinna mig ett tag. Punkt. Inga men eller om. Bara punkt.
2 kommentarer:
Är inte det hur härligt som helst? Dom där tillfällena som bara kommer. Som man söker förklaringar till, men aldrig hittar några. Välmåendet och spontanleendena bara finns där huxflux, och man fattar ingenting.
Hade du funnits i närheten hade jag tvingat ut dig i kvällen för en gatudans :)
Ja skrattet som bubblar upp ur magen är en pirrigt härlig känsla. Jag trivs med den och hoppas den stannar kvar länge länge..
En gatudans hade varit trevligt att dela med Er för vi tycker om att dansa, eller vad sägs om en äng så här när det regnar? :)
Skicka en kommentar