Idag känner jag mig lika inkonsekvent som vädret tycks göra. Ena stunden regn som kastar sig ut från uppblåsta och hotfulla moln mot marken i någon slags kamikazeliknande aktion. Allt detta för att i nästa ögonblick förvandlas till värmande solstrålar som oskyldigt blinkar frågande när man själv ställer frågan var regnet tog vägen.
Jag gör fast jag inte borde, jag borde men jag gör inte.
Jag vill men jag kan inte, jag kan men jag vill inte.
Jag ska men jag väntar, jag väntar fast jag ska.
Kanske kudden och jag borde göra sällskap och vänta in en ny dag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar