Dagen började inte riktigt som jag hade hoppats utan istället vaknade jag med huvudvärk efter mardrömmar, regnet strilade ner och tröttheten var förlamande. Att masa sig upp ur sängen var inte uppskattat av min kropp men på något sätt lyckades hjärnan motivera musklerna att röra sig mot duschen. Strålarna av vatten som mötte kroppen kändes mer som småspik än välgörande massage och trots att jag spenderade extra minuter framför spegeln ville inte håret göra som det blev tillsagt.
De mardrömmar jag sista nätterna slagits med är av det återkommande slaget, de kommer under stress och när jag känner mig trängd vilket jag vet att jag gör just nu. Det är olika hus jag befinner mig i men problemet är alltid detsamma, det kommer någon som vill mig illa och jag kan inte eller hinner inte låsa alla dörrar. Symboliken är även för en icke troende som jag ganska glasklar och jag får ta det för vad det är, en påminnelse om att jag borde göra något åt hoten. Hotet som i detta fallet kanske inte är så påtagligt men lika fullt stör det min sömn och min nattro.
Bilfärden var inte särskilt upplyftande den heller, den kommersiella radion byttes på inrådan från mer upplyst håll ut mot P3 men jag vet inte, samma musik där men utan reklamen som jag i och för sig tacksamt slapp höra. Arbetsuppgifterna idag var något större med tanke på att jag jobbar sista dagen på mitt älskade Essingen och det var något tungrott att börja med att avsluta. Har trivts här bland måsar och oväntade violinkonserter men allt har ett slut och just idag är det slutet här.
Just då och där hände det, telefonen ringde och samtalet slutade med ett försiktigt "Jag kommer att sakna dig för vet du vad? Jag älskar dig." Paff och puttad ur den negativa spiral jag cirkulerat i hela förmiddagen svarade jag tillbaka med samma ord och med samma känsla. Det var inte sagt i den bemärkelsen som förälskade par säger till varandra, blygt och försiktigt. Nej, det var ärligt och rakt menat, från en tvillingsjäl till en annan trots att åren bildade en ravin mellan oss. De orden tar jag med mig till kudden ikväll och om jag har tur drömmer jag vackra ord istället för de gnisslande oljuden jag tvingats höra på senaste nätterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar