Allt måste ha en första gång under det nya året. Gråta gör jag sällan men idag var första gången det här året som de där märkligt salta dropparna rann i strid ström ner över mina kinder. Många är sätten man kan välja att låta tårarna glida ner över gropar och gupp, idag var det en strid ström som fann sin väg över ansiktskartan. "Du är ond och elak.." Så enkelt var det att få mig att fälla årets första tårar.
Människor som slår med ena handen och smeker med den andra är sådana personer som inte får stort utrymme i mitt liv längre men, och alltid detta men, jag kände en skuld som jag betalade genom hjälp, stöttning och en axel att luta sig mot. "Du är ond och elak.." Mycket har jag blivit kallad, många är skällsorden jag fått ta emot efter 11 år med en alkoholist till sambo och jag trodde jag blivit hård, härdad och en stor mur av självkänsla och självförtroende att fem ord tillsammans inte skulle kunna nå genom skölden. Fel kan man ha och det hade jag multiplicerat med 100.
Människor borde ha slutat förvåna mig, otroligt nog hade jag fel där.
3 kommentarer:
Åh, långbryggan... den är så fin tycker jag. Har bott i Rättvik för några år sen :-)
Är du ond och elak? :O
Det är jag med. Gånger tio.
Så det så!
Den "ömhetsbetygelsen" du fick kanske bara råkade komma på fel dag, vid fel tidpunkt. Inte för att ett sånt uttalande någonsin är rätt, men ibland kan man tackla människors dumhet utan att fälla tårar. Om det nu skulle vara så mycket bättre, det vet jag inte. Men man kanske skulle känna sig mindre svag för stunden i alla fall.
Tess: Var i Rättvik i somras och blev helt förälskad i bryggan och tog det där kortet :)
h: Yay, du lever! :)
Ond och elak kan jag vara, en riktig skata andra dagar men den här gången var det totalt obefogat och därav tårar. De ska inte spillas över denna person någonsin mer.
Och du är säkert mycket du med men aldrig ond eller elak. Så det så!
Skicka en kommentar