Halvvägs till allt och ingenting

Den här kvällen lyser månen upp mitt sovrum, det finns en klåda inom mig som inte riktigt går att förklara eller göra något åt och jag vankar fram och tillbaka medan all den där längtan bubblar upp klöser sig fram i strupen.

Bär mig bara till den där sängen
Och viska i mitt öra att du bara är min

Söker tröst i orden som strömmar ut ur högtalarna men de snarare triggar tankarna än dämpar och jag försöker lugna orden som trängs där inne. Funderar medan jag följer månens ljus över golvet, funderar över hur din vinter varit, hur du mår, vad du tänker på och vad du längtar efter just nu. Längtar du någon gång efter mig som jag längtar efter dig? Önskar du som jag att vår sol hade fått gå upp någon annanstans och tillsammans? Hade du gjort mitt namn till ditt? Hade du stilla och försiktigt smekt min bara rygg där i den smala sängen i stugan vid havet som vi gjort till vår medan höststormarna river?

Alla drömmar jag hade, ingen av dem räckte ända fram
Kyss mina tårar, kom ta mig i din famn

Mina tankar tystnar, de har vidrört allt det där men aldrig fått nå ända fram. Blundar och känner dig stå där bakom mig, du existerar i periferin, i ögonvrån, alltid som en skugga jag bara flyktigt kan förnimma.

Låt mig komma in i värmen igen
det är så kallt och dött här
ta mig genom tunneln till solen
ta mig dit så ska jag visa vem jag är

Ibland önskar jag dig här men lika ofta vill jag inte veta av dig i mitt minne för det är enklare att längta utan att våga släppa taget och det är tryggare att aldrig ge sig hän annat än i tanken. För vi, vi hade varit solvarma klippor, vininspirerade sanningar, hav och vind, ekens gröna blad och smärtsam längtan att komma nämre. Istället ser vi genom tjocka glasbottnar som förvränger vad som kunde vara. Dårar är vi som tömmer flaskan av allt detta till glömska.

Älska mig rått och romantiskt
Rym med mig på ett tåg till Paris
Älska mig rått och romantiskt
Älska mig som eld och is