Han...

använder ordet liksom i varje mening men blir förlåten samma sekund han säger Kom närmre mitt hjärta för det är så kallt utan dig...

Han tuggar högt och ljudligt när han äter men blir förlåten då hans läppar ömt pussar en stig från min hals mot nyckelbenet...

Han pratar för högt när vi är ute bland andra men blir förlåten då han viskar mitt namn...

Det finns en morgondag igen...