Vinter i viken

Det blåser en kall vind och snöflingorna slår hårt mot mitt ansikte, mörkret är inte lika kompakt tack vare snön som lyser upp och i norr lyser det blågråa skenet från stadens gatljus upp himlen. Jag går in i bastun, den av ved uppvärmda lilla stugan, och klär av mig de varma plaggen som värmde gott ute i kylan men som här inne bara irriterar. Kastar vattnet ur karet på kaminen där veden sprakar och sprider sina varma dansande ljusspel på väggarna. Tar min whisky och sjunker ner i den dimmiga värmen. Hemma.

Det konstiga med detta är att hur mycket jag än älskar att komma hem, verkligen känner mitt hjärta fyllas av kärlek över mina föräldrars släktgård som gått i arv i flera generationsled, så har jag ett annat hjärta, ett hjärta som även det fylls av glädje och iver över att åka och komma till mitt andra hem... Det är konstigt men lika fullt normalt och vettigt. Två hjärtan. Två hem. Just nu är jag hemma i det vita vinterlandet och jag trivs, njuter och känner mitt lugn åter fylla kroppens blodbanor. Detta var precis vad jag behövde.